Matematik i förskolan behöver inte börja med arbetsblad eller färdiga räkneövningar. Den finns redan i barnens lek, samtal, rörelser och undersökningar. När ett barn jämför två stenar, bygger ett torn, dukar fram tallrikar eller berättar vem som står först i kön använder det matematiska idéer. Pedagogens uppgift är att synliggöra dessa idéer, sätta ord på dem och ge barnen möjlighet att pröva sina tankar.
Vad matematik kan betyda för små barn
Matematik i förskolan omfattar betydligt mer än att känna igen siffror. Barnen kan utveckla rums- och kroppsuppfattning, förstå storlek, form och placering samt upptäcka hur föremål kan sorteras, klassificeras och jämföras. Även mönster, geometriska objekt, mätning, statistik, problemlösning och symboler hör till området.
Vardagliga tidsord ger också ett viktigt matematiskt språk. Ord som alltid, ibland, sällan och aldrig hjälper barnen att beskriva hur ofta något händer. Nu, sedan, snart, nyss, i dag, i morgon och i går gör tiden mer begriplig. På samma sätt kan pedagogen använda jämförande ord om antal, längd, höjd, bredd, tjocklek, vikt, volym och ålder.
- Antal: fler, färre, lika många och ingen.
- Storlek och mått: större, mindre, längre, kortare, tyngre och lättare.
- Form: rund, kantig, trekantig, fyrkantig och likadan.
- Läge och riktning: under, över, bakom, framför, mellan, bredvid, nära och långt bort.
- Ordning: först, sist, i början, i slutet, före och efter.
Syftet är inte att barnen ska memorera många ord utan sammanhang. Orden ska användas när de faktiskt behövs, så att barnen kan koppla språket till något de ser, känner och gör.
Gör matematiken synlig i vardagliga situationer
Rutinerna på förskolan ger många naturliga tillfällen. Vid samlingen kan gruppen räkna hur många barn som är närvarande och jämföra med gårdagens antal. Vid måltiden kan barnen fundera på hur många glas som behövs, vem som sitter närmast fönstret eller om alla får en frukt var. I hallen blir det möjligt att tala om ordning, par, storlek och placering när kläder och skor ska sorteras.
Även rollek, drama, rörelse, högläsning, berättande, sånger, rim och ramsor kan innehålla matematik. En saga kan handla om en figur som går över, under och genom olika hinder. En rörelselek kan följa ett mönster där barnen klappar, hoppar och snurrar i en bestämd ordning. Pussel, spel och kort tränar jämförelse, strategi, antal och problemlösning utan att aktiviteten behöver kallas matematik.
För den som söker samlade idéer och material kan matematik i förskolan tips fungera som en utgångspunkt för att planera matematiska samtal och aktiviteter i verksamheten. Det viktiga är sedan att anpassa aktiviteten till barngruppens intressen och låta barnens egna frågor styra fortsättningen.
Praktiska tips för inne och ute
Inomhus kan pedagogen erbjuda lösa material som klossar, knappar, stenar, kapsyler eller pinnar. Barnen kan sortera dem efter färg, form, storlek eller material och därefter förklara hur de tänkte. Be dem gärna hitta flera möjliga sätt att sortera samma samling. Då blir det tydligt att en grupp kan organiseras på olika sätt beroende på vilken egenskap man undersöker.
Bygglek ger särskilt många möjligheter. Fråga vilket torn som är högst, hur en bro kan göras stabilare eller hur många klossar som saknas för att två konstruktioner ska bli lika långa. Undvik att alltid ge svaret direkt. Frågor som ”Hur vet du det?” och ”Finns det ett annat sätt?” uppmuntrar barnen att beskriva sitt tänkande.
Utemiljön och naturen erbjuder material som redan väcker nyfikenhet. Barnen kan samla löv, kottar och stenar, jämföra deras egenskaper, skapa mönster och undersöka vad som förändras när föremålen blir blöta eller torra. De kan också leta efter cirklar, hörn och andra geometriska former i gården eller skogen. Med ett snöre, en pinne eller sina egna steg kan de göra enkla jämförelser av längd och avstånd.
- Välj en konkret situation, till exempel dukning, bygglek eller en promenad.
- Observera vad barnen redan gör och vilka matematiska idéer som finns i leken.
- Sätt ord på det ni ser genom öppna frågor om antal, form, läge, tid eller storlek.
- Låt barnen pröva, ändra och jämföra sina lösningar med varandra.
- Dokumentera gärna med barnens bilder, ord eller enkla diagram och återkom till dem senare.
Sex matematiska sätt att undersöka världen
Ett användbart sätt att planera undervisningen är att utgå från matematiska aktiviteter som har vuxit fram ur människors behov i olika tider och kulturer. De kan fungera som en struktur i både lek och planerade situationer. Genom att räkna urskiljer, jämför och ordnar barnen mängder. De kan också undersöka talens ordning och samband samt visa resultat med konkreta föremål, bilder, ord eller enkla diagram.
Att lokalisera handlar om att uppleva och beskriva rummet, både inne, ute och i naturen. Barnen får orientera sig i förhållande till omgivningen och utveckla sin kroppsuppfattning. När de placerar en figur under bordet, går mellan två träd eller beskriver vägen från tamburen till gården använder de begrepp för position, riktning och avstånd.
Att mäta kan ske med linjal, men också med händer, steg, klossar, muggar eller andra vardagsföremål. Barnen kan jämföra längd, höjd, volym, vikt, temperatur, tid och area. Att konstruera och skapa ger möjlighet att undersöka form, balans, mönster och storlek. Att leka, förklara och resonera gör matematiska idéer begripliga genom språk och handling. Dessa aktiviteter kan kombineras i samma situation: när barnen bygger en affär räknar de varor, placerar saker, mäter hyllor och förhandlar om ordningen.
Varför matematiken hör hemma i förskolan
Genomtänkta matematiska möten stärker barnens ordförråd och grundläggande taluppfattning. De väcker nyfikenhet och skapar intresse för att undersöka, fundera och diskutera. När barn får visa hur de tänker utvecklar de tilltro till sin egen förmåga och upptäcker att matematik är användbar i vardagen, inte ett avskilt skolämne.
Matematiska aktiviteter ger också utrymme för kreativt och logiskt tänkande. Det kan finnas flera lösningar på samma problem, och barnen kan komma fram till dem genom att rita, bygga, flytta föremål, tala eller prova igen. På så sätt blir matematiken mindre abstrakt och mindre laddad. Den blir något man kan undersöka tillsammans.
En lyhörd pedagog behöver därför inte fylla dagen med särskilda lektioner. Det räcker långt att stanna upp i rätt ögonblick, använda precisa begrepp och ta barnens funderingar på allvar. När matematiken får finnas i rutiner, lek, natur, berättelser, matlagning och skapande blir den en naturlig del av förskolans hela verksamhet.